Vanliga frågor och svar

Detta är naturligt eftersom aveln leder till att hästarna blir bättre för varje generation. Hade förra generationens hästar varit likvärdiga med dagens generation vore avelsarbetet misslyckat. Hästarna kan jämföras inom sin årgång för att man ska få en uppfattning om hur bra hästen är i förhållande till hästar i samma ålder. Detta kan göras i figuren där den genetiska trenden presenteras (länk till genetiska trender). Ett äldre sto som lämnat bra avkommor kanske var helt överlägsen andra ston i hennes åldersgrupp och var väldigt värdefull i avel trots att detta inte syns i hennes nuvarande index!

Det beror på hur mycket resultat hästens olika släktingar har. När det gäller hingstar så påverkas deras index till stor del avkommorna. Ju fler avkommor hingsten har desto mindre betydelse får hingstens egna resultat. Finns det 150 bedömda avkommor så kommer deras resultat påverka hingstens index mer än om det bara finns en bedömd avkomma.

Det är omöjligt att svara på för respektive häst, det beror helt enkelt på vilken information som finns tillgänglig. Är det 150 halvsyskon som har resultat i 3-årstest och ett halvsyskon som har tävlingsresultat? Klart är dock att för en häst med egna resultat i hopptävling och kvalitetsbedömning så kommer det egna tävlingsresultatet väga tyngre än det egna resultatet i kvalitetsbedömning för huvudindexet hoppning. För delindexen hoppteknik samt temperament och allmänt intryck för hoppning kommer det egna resultatet från kvalitetsbedömningen att väga tyngre än det egna tävlingsresultatet.

Index är inte jämförbara mellan olika länder. Det beror på tre huvudorsaker. 1. indexen baseras på olika information. De kan baseras på olika typer av unghästtest (olika egenskaper som bedöms, olika åldrar etc) och tävlingsegenskaper kan hanteras på olika sätt (intjänade prispengar, uppklassningspoäng, högsta uppnådda klass etc). 2. olika varmblodspopulationer är olika raser, vilket betyder att om hingst A är bättre än hingst B i en varmblodspopulation så kan hingst B vara bättre än hingst A om de verkar i en annan varmblodpopulation. 3. medelvärdet 100 betyder inte samma sak i olika populationer, i SWB är det medelvärdet av testade hästar mellan 4 och 18 år medan det i andra länder kan vara en annan åldersindelning.

Av de hästar som har tävlingsresultat har endast 4% resultat i fälttävlan jämfört med 75% i och 40% i dressyr. På grund av det låga antalet i fälttävlan är det svårt att skatta tillförlitliga index för fälttävlan. 85% av fälttävlanshästarna har dock resultat i någon av grenarna hoppning eller dressyr eller i båda och denna information finns med i underlaget för index.

Index för mankhöjd anges som avvikelse i cm från respektive köns medelmankhöjd. Medelvärdet för testade hästar i åldern 4 till 18 år är satt till 0 och alla hästar jämförs mot den mankhöjden. Eftersom denna grupp av hästar ändras varje år (”nya” fyraåringar ersätter de som blir 19 år) så kan också medelvärdet ändras något från år till år. För 2011 års indexsberäkning är medelvärdet 164 cm för ston och 166 cm för hingstar/valacker. Det betyder att om en häst med index +1,6 cm paras med en häst med index -1 cm kan man förvänta sig att ett stoföl kommer att bli 164,3 cm (medelvärdet av +1,6 och -1 är +0,3).

Ifall ryttaren/ägaren/uppfödaren själv har rapporterat dessa resultat till Svenska Ridsportförbundet så ingår dessa resultat. Rapporteringen sker på ryttarbasis så det krävs att ryttaren har svensk ryttarlicens.

Ja, genetiska analyser visar på mycket starka genetiska samband mellan resultat från 3-årstest och tävling. Precis samma sak gäller för sambanden mellan kvalitetsbedömning och tävling.

Vid den årliga indexberäkningen skattas nya index för alla hästar. Avelsindexet kan förändras då mer information kan ha tillkommit, t ex mer släktingar med resultat, egna resultat etc. Dessutom ändras medelvärdet 100 något eftersom detta är satt till medelvärdet av testade hästar mellan 4 och 18 års ålder och denna grupp ändras varje år (”nya” fyraåringar ersätter de som blir 19 år).

Hör av dig via mail till [email protected] märk mailet med rubriken BLUP och beskriv felet. Ju fler som hör av sig desto fler fel kan rättas till! Ändring på hemsidan och avelsindex dröjer dock till den årliga indexberäkningen (runt årsskiftet).

Det kan bero på två saker.

1. Ett sto som startat i tävling men som inte blivit placerad får ett officiellt index eftersom hon har tävlat, trots att det inte syns på www.blup.se där bara antal placeringar och championatspoäng redovisas.

2. Ston vars båda föräldrar har ett officiellt index får ett så kallat preliminärt index (det står preliminär indexprofil ovanför staplarna). Det är inte lika säkert som ett officiellt index men det kan ge en fingervisning om stoets genetiska kapacitet med hänsyn till hennes härstamning.

Ett sto som uppfyller kraven för ELIT har ofta uppnått en hög ålder och på grund av avelsframsteget så har stoet därmed ofta ett lägre index än unga ston (se svar ovan). Dessutom tar avelsindexet hänsyn till hingstens kvalitet. Kvalitén på stoets avkommor beror till hälften på hennes egna gener, den andra hälften beror på hingstens gener. Duktiga uppfödare har förmodligen gjort mycket bra hingstval och använt enbart de bästa hingstarna. Det är bra ur avelssynpunkt men förändrar dock inte stoets eget avelsindex.